Bliv kvar hos mig

Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när.
Bliv kvar, o Herre, snart är natten här.
Då allting annat sviker och bedrar,
du, ende trogne tröstare, bliv kvar.

2. Som drömmar flyr, så ilar våra år.
All jordens glädje likt en fläkt förgår.
Allt hastar hän mot sin förvandling snar.
Du är densamme, bliv du hos mig kvar.

3. Ej blott en blick, ett ord jag beder om.
Nej, som till Emmaus du fordom kom
och sorgsna bröders tunga börda bar,
kom, ej att gästa blott, bliv hos mig kvar.

4. Du ensam kan betvinga mörkrets hot
och giva styrka att stå frestarn mot.
Var stund din närhet jag av nöden har;
i köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.

5. Som späd jag lades i din kärleks famn
och blev välsignad i ditt dyra namn.
Du mig ej lämnat, fast på villors stig
jag ofta svek dig. O, bliv kvar hos mig.

6. Ej fruktar jag, då du är när i nåd.
Då viker smärtan, aldrig fattas råd.
Av gravens fasa ej ett spår är kvar,
och döden mist sin udd, när dig jag har.

7. Ditt kors skall skina för min blick, när sist
jag somnar in, o Herre Jesus Krist.
Då viker natten, morgon bräcker klar.
I liv, i död bliv, Herre, hos mig kvar.

 

En ursprungligen engelsk aftonpsalm som översattes till svenska år 1920 av Oscar Mannström

Här finns en inspelning av Bliv kvar hos mig

 

Jag har hört om en stad ovan molnen

Jag har hört om en stad ovan molnen
ovan jordiska dimhöljda länder.
Jag har hört om dess solljusa stränder,
och en gång, tänk en gång är jag där.

2. Halleluja! Jag högt måste sjunga.
Halleluja! Jag går till den staden.
Om än stegen blir trötta och tunga,
bär det uppåt och hemåt ändå.

3. Jag har hört om ett land utan tårar,
utan sorg, utan nöd, utan strider,
och där ingen av sjukdom mer lider,
och en gång, tänk en gång är jag där.

4. Halleluja! Där fröjdas vi alla.
Halleluja! Vart tvivel försvunnit.
Aldrig mer skall jag stappla och falla,
jag är framme, ja, hemma hos Gud.

5. Jag har hört om den snövita dräkten,
och om glansen av gyllene kronor.
Jag har hört om den himmelska släkten,
och en gång, tänk en gång är jag där.

6. Halleluja! Jag fröjdas i anden.
Jag kan höra den himmelska sången.
Och det sliter i jordiska banden,
ty jag vet, jag skall snart vara där.

 

Text av Lydia Lithell (1947) till en melodi av Alexandr Guriljov.

Einar Ekberg sjunger här Jag har hört om en stad ovan molnen

Giv mig ej glans ej guld ej prakt

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt
i signad juletid.
Giv mig Guds ära, änglavakt
och över jorden frid.
Giv mig en fest
som gläder mest
den Konung jag har bett till gäst.
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt,
giv mig en änglavakt.

2. Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord.

3. Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom, helga julefrid.
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid.
Du ende som ej skiftar om,
min Herre och min Konung, kom.
Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom glad och hjärtevarm.

 

Julpsalm av Zacharias Topelius (1887), tonsatt av Jean Sibelius.

Jussi Björling sjunger här de två första verserna av Giv mig ej glans ej guld ej prakt

Var hälsad sköna morgonstund

Var hälsad, sköna morgonstund
som av profeters helga mund
är oss bebådad vorden!
Du stora dag, du sälla dag,
på vilken himlens välbehag
ännu besöker jorden.
Unga
sjunga
med de gamla,
sig församla
jordens böner
kring den störste av dess söner.

2. Guds väsens avbild, och likväl
en mänskoson, på det var själ
må glad till honom lända,
han kommer, följd av frid och hopp,
de villade att söka opp
och hjälpa de elända,
värma,
närma
till varandra
dem som vandra
kärlekslösa
och ur usla brunnar ösa.

3. Han tårar fälla skall som vi,
förstå vår nöd och stå oss bi
med kraften av sin Anda,
förkunna oss sin Faders råd
och sötman av en evig nåd
i sorgekalken blanda,
strida,
lida
dödens smärta,
att vårt hjärta
frid må vinna
och en öppnad himmel finna.

4. Han kommer, till vår frälsning sänd,
och nådens sol, av honom tänd,
skall sig ej mera dölja.
Han själv vår herde vara vill,
att vi må honom höra till
och honom efterfölja,
nöjda,
höjda
över tiden,
och i friden
av hans rike
en gång varda honom like.

 

En julottepsalm med text av Johan Olof Wallin (1819). Melodin är komponerad omkring år 1597 av Philipp Nicolai och har kallats ”koralernas drottning”.

En inspelning av första och sista versen av Var hälsad sköna morgonstund finns att lyssna på här

Gammal fäbodpsalm från Dalarna

Gammal fäbodpsalm från Dalarna är ett orgelverk som skrevs av Oskar Lindberg år 1936 utifrån en psalmmelodi som han hade hört i Gagnef i Dalarna. Oscar Lindberg var själv från Gagnef men flyttade till Stockholm där han verkade som organist, musiklärare och professor vid Musikhögskolan. Komponerade gjorde han främst om somrarna och då helst vid en fäbod i Dalarna där han hade låtit uppföra en särskild orgelstuga.

Psalmmelodin som inspirerade Oskar Lindberg var tidigare känd som Psalm från Älvdalsåsen. Det var en psalm med många verser som sjöngs av den kringvandrande spelmannen från Älvdalsåsen Grund Olof Ersson, Blind-Olof kallad (1807-1881).

Den enda psalmvers som är bevarad från Blind-Olofs tid lyder:

O Gud som trogen hulpit mig i all min nöd och brist,
Jag tacka vill var dag förvisst Dig Herre.
Du giver mig ett dagligt bröd och är mitt starka stöd.
Jag lever och jag dör uti Din kärlek.

 

Lyssna här på Gammal fäbodpsalm från Dalarna, som har blivit Oskar Lindbergs mest älskade och välkända verk

Jag vet en hälsning mera kär

Jag vet en hälsning mera kär
Än, värld, vad du kan ge:
Den heter frid, Guds frid det är,
Och därom vill jag be.
Kom då, o frid, dröj i mitt tjäll,
Bliv bästa, bästa gästen min.
Ty dagen skrider, det blir kväll,
Och natten bryter in.

 

Jag vet en hälsning mera kär är en psalm av Erik Gustaf Geijer (1837). Den hette ursprungligen Första aftonen i det nya hemmet.

Lyssna gärna på det här fina sångframförandet av Jag vet en hälsning mera kär

Hur underlig är du i allt vad du gör

Hur underlig är du i allt vad du gör,
Vem kan dina vägar förstå.
Men ett är dock säkert: den väg du mig för
För mig är den bästa ändå.

2. Här nere du vet ej, mitt barn, vad jag gör,
Men du skall få se det en gång.
Oroliga hjärta, vad sörjer du för?
Ej prövningens dag är så lång.

3. Mång tusende vagnar, o Herre, du har,
Och vilken du väljer för mig
Kan vara detsamma, ty lycklig jag far
Till himlen i sällskap med dig.

4. Och när som Elia i ilande fart
Jag lämnar den ödsliga strand,
All smärta försvinner och allting blir klart
Hos Jesus i fröjdernas land.

5. Tillbedjande skall vi då böja oss där
Och ropa mångtusen i kör:
Rättfärdig och nådig, o Herre, du är
För evigt i allt vad du gör!

6. Så bidar jag tålig och nöjd med min del
Till dess alla varför får svar.
Mitt härliga hopp, det kan aldrig slå fel:
Ett arv utan like jag har.

 

Psalm av Emil Gustafson (1886). Då han skrev psalmen var Emil Gustafson bara 24 år och hade varit tvungen att avbryta sina lantbruksstudier på grund av sjukdom. Han publicerade psalmen tillsammans med bibelcitatet ”Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem” (Ps. 68:18). Profeten Elia som nämns i psalmen togs upp till himlen i en vagn av eld (2 Kon. 2:1-11).

Här finns en klassisk inspelning av Hur underlig är du i allt vad du gör

Jul jul strålande jul

Jul, jul, strålande jul,
glans över vita skogar,
himmelens kronor med gnistrande ljus,
glimmande bågar i alla Guds hus,
psalm, som är sjungen från tid till tid,
eviga längtan till ljus och frid!
Jul, jul, strålande jul,
glans över vita skogar!

Kom, kom, signade jul!
Sänk dina vita vingar
över stridernas blod och larm,
över all suckan ur människobarm,
över de släkten som gå till ro,
över de ungas dagande bo!
Kom, kom, signade jul,
sänk dina vita vingar!

 

Julsång med text av Edvard Evers och musik av Gustaf Nordqvist (1921)

Ett körframförande av Jul jul strålande jul finns här

Välsigna gode Gud vår konung och vårt land

Välsigna, gode Gud, vår konung och vårt land
Och sträck din milda allmaktshand
Utöver slott och hydda.
Giv enighet, giv frid, oss i din fruktan stärk,
Befrämja våra händers verk
Och våra hem beskydda.
Giv tålamod, giv mannamod
I motgång och i fara.
Giv allom kraft att liv och blod
För allmänt väl ej spara.
O Gud, var dino folke god,
Din arvedel bevara.

 

Psalm av Johan Olof Wallin (1819)

Den signade dag

Den signade dag som vi nu här se
Av himmelen till oss nedkomma,
Han blive oss säll, han låte sig te
Oss alla till glädje och fromma!
Ja, Herren den högste oss alla i dag
För synder och sorger bevare!

2. Men såsom en fågel mot himmelens höjd
Sig lyfter på lediga vingar,
Han lovar sin Gud, är glad och förnöjd,
När han över jorden sig svingar,
Så lyfter sig själen i hjärtelig fröjd
Till himlen med lovsång och böner.

3. Ack, låtom oss lova och bedja vår Gud,
När stunderna växla och skrida,
Så skola vi stärkas att hålla hans bud
Och vaka och tåligen lida.
Ja, låtom oss verka med allvar och flit,
Så länge oss dagen förunnas.

 

Morgonpsalmen Den signade dag har sitt ursprung i en medeltida visa som kallades Den kristliga dagvisan. Visan är bevarad i en handskrift från klosterbiblioteket i Vadstena, nedtecknad under 1400-talet.

Adolf Fredriks Bachkör framför här Den signade dag